Lady Violett

Snart så är jag med smartphone igen! =D Trodde jag skulle bli tvungen att vara utan till i alla fall slutet av maj, men tack vare en av mina kära kollegor och min schyssta mobiloperatör behöver jag kanske inte ens vänta en vecka till. Min kära kollega uppmanade mig att i alla fall höra mig för om jag inte skulle kunna få förlänga mitt abonnemang redan nu och på så vis få ut en ny mobil trots att min bindningstid inte skulle gå ut först i augusti och man egentligen inte brukar få förläga sitt abonnemang först tidigast 3 månader innan det går ut. Sagt och gjort så ringde jag 3 och fick till svar att jag skulle kunna få förlänga i februari, men att hon på kundjänst kunde koppla mig till abonnemangs avdelningen och att de kanske kunde ordna så att jag kunde få förlänga redan nu. Och visst kunde de ordna det ska killen på abonnemangs avdelningen för 400 kr kunde han avsluta mitt nuvarande abonnemang och jag kunde gå in på hemsidan och beställa en ny mobil och välja ett nytt abonnemang redan nästa dag. Och det var precis det jag gjorde igår och har jag tur kan den komma redan nu på fredag. =)

 

Vad valde jag då för ny mobil?

 

Idag är det exakt 3 månader kvar till beräknad förlossning. Inte klokt vad tiden har gått fort. Jag börjar bli något tveksam till att vi kommer ha hunnit klart med allt som jag hade tänkt mig inom en månad, men det mesta och viktigaste borde vi i alla fall ha hunnit klart med. Min ambition från början var nämligen att ha precis allt klart och i ordning inför barnets ankomst två månader innan beräknad förlossning. Varför det kanske ni undrar? Jo, ifall barnet brås på sin mor och tittar ut långt före beräknad förlossning. Jag var ju en otålig lite krabat som kom till världen nästan två månader förtidigt.

/Lady Violett

Igår eftermiddag fick jag sms om att vårt paket från BIGBABY fanns att hämta ut. Dock hade jag inte tid att hämta ut paketet just då, eftersom jag var på väg till jobbet för att jobba kväll med jour och sedan dag idag. Efter jobbet passade jag på att svänga förbi centrum för att hämta vårt paket. Det var inte bara namnet på stället vi beställt paketet från som var BIG, det var även ett riktigt BIG paket. Betydligt större än vad jag hade räknat med. Jag som hade cyklat till jobbet fick allt lite huvudbry över hur jag skulle bära mig åt för att få hem det. Det var inget tungt paket, men det var alldeles förstort för pakethållaren. Men hem kom jag med paket och cykel i ösregnet, fast det var inte helt bekymmersfritt. Fick balansera paketet över hela cykeln fram till styret och leda cykeln hem och nog ramlade paketet av mer än en gång. Men som tur var det inte någon porslinsservis eller något annat ömtåligt i utan...

 

 

De senaste veckorna har vi ägnat oss åt en hel del shopping till den lille/lilla. Det är dyrt att bli föräldrar och inte minst när man köper så mycket nytt som vi har gjort. Min ambition från början var att köpa en hel del begagnat, men när det väl blev dags att handla fann jag inte så mycket som dög. Antingen har utbudet blivit sämre efter att jag blivit gravid än innan eller så har jag helt enkelt blivit mer kräsen när det väl blev dags att köpa grejer till vårt älskade mirakel. Lite begagnat har vi dock köpt, även fast det är betydligt mindre än jag från början hade tänkt mig.

Som den här...

Här kommer dagens magbilder som utlovat. På grund av att maken och jag har haft städdag och storstädat hela dagen så har jag inte sminkat mig i dag och håret ser inte klokt ut, så ville jag inte ha huvudet i bild denna gång.

 

Nu i torsdags kunde jag för första gången se barnets sparkar utan på min mage. =) Så himla häftigt! Imorgon kommer jag ha gått 25 fulla veckor och då ska jag lägga upp den utlovade magbilden.

 

/Lady Violett

Igår var jag och J hos barnmorskan. Det togs sockerprov, blodprov, jag fick vägas, magen blev mätt och så fick vi lysna på barnets hjärtlud för första gångern. <3

 

Min blodsockervärde var normalt, jag har hitten tills gått upp 5 kg sedan jag blev gravid, livmodern mättes upp till 23 cm och barnets hjärtslag låg på 155. Så allt såg bra ut. =) Jag fick även ett moderskapsintyg som jag ska skicka in till försäkringskassan. Vid nästa besök kommer vi utifrån blodprovet få svar på vilken blodgrupp jag har. Det ska bli spännande att få veta då jag inte har en susning om vad för blodrupp jag har.

 

Det var helt fantastiskt att få höra vårt älskade barns hjärta slå. <3 Det är även helt underbart att nu kunna känna tydliga fosterrörelser varje dag. Mysigt och betryggande. Jag älskar verkligen att vara gravid och jag har än så länge varit så lyckligt lottad jag sluppit både illamående och foglossningsbesvär.

 

/Lady Violett

När jag var i Skåne inhandlade jag det allra första bebis plagget.

Idag var dagen då vi skulle få hem vår nya tvättmaskin efter att vi varit utan i lite mer än två veckor. Vi köpte tvättmaskinen i lördags och då vi vill ha den levererad, installerad och den gamla bortkörd fick vi vänta med att få hem den tills idag. För de levererar endast på torsdagar mellan 9-17. Just denna torsdagen var inte den bästa dagen då vi båda skulle jobba dagtid, men då nästa torsdag skulle passa minst lika dåligt och vi helt enkelt börjar få slut på kläder fick´vi försöka lösa de hela så gott vi kan. Då jag skulle ha möte på jobbet mellan 8-12 sa vi att han skulle få vara beredd på att åka och öppna för dem på förmiddagen och jag på eftermiddagen eftersom jag då skulle ha kontorstid och kunde i så fall flexa ut och öppna.

Först sa vi att jag skulle ta bilen till jobbet, men på morgonen kom vi på att det inte var en så bra lösning då hans skulle behöva bilen direkt efter jobbet för att åka på julbord med jobbet och hans cykel i så fall skulle bli kvar på jobbet. Min cykel var redan kvar på mitt jobb då en kollega skjutsat mig hem på grund av att det var så oerhört halt ute igår när jag skulle hem. Så vi beslöt oss för att han skulle skjutsa mig till jobbet. Det innebar att vi plöttsligt fick brottom iväg för att han skulle hinna släppa av mig och hinna i tid till sitt jobb. 

 

Jag kom därför till jobbet med bara maschara på övre fransraden på ett öga, men tänkte att jag skulle hinna sminka färdigt mig på plats då jag var några minuter tidig till jobbet. Men...så fort jag kliver in genom dörren kom jag på att jag glömt mobilen hemma på laddning och då det var mitt nummer vi uppgivit när vi köpte diskmaskinen utbrast jag "Ååh nej, nej nej jävla skit!" Men då jag har så snälla poblemlösare till kollegor räckte de över jobbbilnyckeln till mig och sa åt mig att köra och hämta den.

 

Sagt och gjort. In på mötet kommer jag med fortfarande bara ett halvt öga sminkat och med mobilen på jobbet,men i jackfickan i hallen på jobbet. Därifrån hör man inte om det ringer... Ut i hallen och hämta mobilen och igång med mötet.

 

Inget samtal innan lunch och det blev min tur att göra mig beredd på att behöva åka och öppna i fall de ringde. Men...förvisso stod det kontorstid på mitt schema mellan 12-16....men idag var det ju inte en vanlig dag, utan en dag då jag sagt att jag kunde agera stand in för en kollega som skulle på möte och istället för att jobba på kontoret bege mig till en ridskola med en brukare.Vara på en ridskola med en brukare och vara beredd på att åka och öppna för en leverans av en tvättmaskin är en omöjlig ekvation. Ringer till min man och berättar om att fru tefflonminne helt hade glömt att hon skulle vara iväg och inte kan åka iväg och öppna på eftermiddagen heller och den kunde ju inte han heller...Det blev till att hoppas och hålla tummarna för att de inte skulle komma först kl.16.15 då jag skulle ha jobbat klart och haft en chans att hinna hem.

 

Ingen ringde som tur var när jag var iväg och jag kunde lämna jobbet med andan i halsen och cykla som en gehu hem för att hinna dit i tid för att öppna. kl.16.13 ringde mobilen när jag precis var på väg upp i sista backen innan jag skulle kunna rulla ner sista biten hem. Glad som jag var över att vara så pass nära hemmet när de ringde svarade jag glatt i telefon när de sa att det var Bringit som ringde som skulle komma med vår tvättmaskin idag. Och så tilllade han att jag inte skulle vänta med att bli så glad för han ringde för att säga att det kört ihop sig och att de haft allt för många leveranser idag och därför omöjligt kunde komma med vår tvättmaskin idag. Så allt strul och klydd jag varit med om idag för att jag behövde kunna öppna för en leverans och installation idag var till ingen nytta. Så nu får vi vänta till tisdag nästa vecka. Tror att de föreslog tisdag också och inte bara torsdag för att de är medvetna om att man är rätt så beroende av att ha en fungerande tvättmaskin när man bor i hus. Trots allt strul och klydd som varit på grund av den här tvättmaskins leveransen som nu inte blev av. Blev jag inte arg eller sur för att de inte kom idag. Efter att jag själv också strulat till det idag mer än en gång, men haft hjälpsamma och förstående kollegor omkring mig kunde jag inte annat än att ha förstålse för att saker och ting inte blivit som Bringit heller hade tänkt sig.

 

Det är mänskligt att fela. Det bara blir fel ibland. Sen att jag har varit väldigt duktig på att förrvirra till det och strula till det mer än vanligt den senaste tiden är sin sak. Glömma mobilen på tåget osv... Kan jag bara konstatera att den där graviditetsförrvirringen som det sägs att man brukar drabbas av i kombination med att jag även i vanliga fall brukar vara allmänt förvirrad inte en så lyckad kombination...

 

Men, men sånt är livet. Det går inte alltid på räls. Men jag har i alla fall turen att ha underbara, hjälpsamma människor omkring mig som ställer upp för mig när jag strulat till det. Ni är guld värda! Stort tack till er! <3

 

/Lady Violett

 

 

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Blir lite omständligare nu när jag inte längre har någon Smartphone med blogg app utan en ca: 5 år gammal dumbphone. Jag har nu ringt SJ:s hittegods i Stockholm 3 gånger och de är inte fått in min mobil, men ber mig fortfarande att återkomma för det kan fortfarande vara så att den inte blivit upp skickad till dem från Malmö. Idag gjorde jag en polisanmälan på den, då det är ett krav från mitt försäkringsbolag. Dock betalar de inte ut många sekiner för en mobiltelefon som är över ett år gammal, så det är inget att hurra för precis.

 

Här kommer bilden på min mage från vecka 20+0 (Vecka 21) som utlovat.

Igår hade jag utlovat en ny bild på min mage, men då jag inte har min egen mobil och därav inte heller blogg appen får det skjutas lite på framtiden. Tog en bild med min digitalkamera igår, men har inte med mig min sladd till att koppla den till datorn så kan inte lägga upp den först jag kommer hem från min Skåne resa.

 

Imorgon kan jag ringa SJ:s hittegods i Stockholm och efterlysa min mobil, men som sagt jag hyser inga större förhoppningar om att åter få den efter att den fått ligga öppet på ett tåg säte i 1,5-2 timmar innan tåget nått sin slutdestination och de ska ha börjat att städa av tåget och i så fall kunnat hitta den om den motförmodan skulle ha fått ligga kvar på sätet. Mitt enda hopp är i så fall att någon vänlig själ ska ha lagt märket till att jag glömt den och varit så snäll och lämnat över den till någon av tågvärdarna.

 

Om min otur bara hade slutat vid det....

 

/Lady Violett

Igår åkte jag tåg ner till Skåne. Skulle ner för att träffa en nära vän och hennes famil, samt min egen familj. Utöver min stora resväska kånkade jag på en trehjuling som jag köpt åt deras snart tvååringa dotter. Hade inte planerat att ta tåget ner när jag köpte den. Buss och tåg höll sina tider, men jag min klant klev av tåget i Hässleholm och inser strax att min mobil blivit kvar på sätet på tåget och grips av panik. Reste nämligen med sms-biljett. Jag lämnar trehjuling på perrongen och rusar in på tågstationen för att de om hjälp på Sj:s resecentrum som det visar sig inte längre finnas kvar. Får syn på en vakt som jag genast haffar och ber om hjälps. Efter att ha stått i sj:s telefonkö i två omgångar på grund att att samtalet bröts när vi hade köplats 1 och sedan ytterligare en telefonkö får jag beskedet att de inte längre ringer till tågvärdarna så de kunde inte ringa och be dem gå och se om mobilen låg kvar på sätet och ta vara på den åt mig så jag kunde åka och hämta den. Utan jag får helt enkelt vänta på att tåget nått sin slutdestination och hoppas på att mobilen ligger kvar och att de hittar den när de städar och att de skickar in den till hittegods i Stockholm, så får jag ringa dit på tisdag och se om de fått in den. Det är ju inte klokt vilken dålig service. Visst det var klantigt av mig att glömma min mobil på tåget men kan de inte försöka hjälpa till och att man ska behöva köa i över en halvtimme för att få beskedet att de inte tänker hjälpa en är uruselt. Inte nog med att järnvägen är dåligt underhållen, de håller sällan sina tider, så har de ingen som hellst service och ingen hjälp att erbjuda sina resenärer varken på tågstationerna eller per telefon. Det var droppen, blir nog inget mer tågåkande för mig så länge SJ inte tar sig i kragen och genomgår stora förändringar åt det bättre.

 

/Lady Violett